dagligdags

Idag har jag blivit ombedd att kommentera vissa saker i lokaltidningen. Något som jag självklart ställde upp på.

På utsatt tid dök en journalist upp. Jag behövde haklapp. En mörkhårig skönhet med välmanikyrerade naglar, kjol och klackskor. Ja en tjej i min smak. Lade på stora charmen och var snuskigt artig. När jag som mest fått henne att skratta åt min kassa skämt ringer hennes telefon. Det visar sig vara hennes handledare som nu ankommit. En stor (mega) karl i 95 årsåldern. Han kommer in, gör det han ska och sen försvinner de.

Undrar nu vad de kommer skriva...