dagligdags

Vår arbetslöse resursperson på jobbet är en underbar prick. Han gör inte mycket väsen av sig och är definitivt inte snabb. Allt tar sin tid, ja africa style. Arbetsförmedlingen har precis förlängt att han ska vara hos oss tre månader till.

Det känns bra, han har nämligen infört en ny rutin. Varje eftermiddag hämtar min fina kaffekopp på mitt arbetsrum (bara när jag inte är där av någon oklar anledning). Han diskar den i maskinen och när den är klar bär han tillbaka den (återigen bara när jag inte är där).

Tycker det är en trevlig vana. Väldans onödigt, jag kan faktiskt diska min mugg själv. Men ändock trevlig vana.