dagligdags

Ikväll var det värst gång hittills.

Ett gigantiskt hysteriskt anfall vid middagen av 3 åringen. Ja han bara skrek och levderövare. Allt som han i normala fall inte sysslar, med eftersom han vet att han inte får, gjorde han.

Tog ett himla tag innan han lugnade ner sig. Men nu är vi kompisar igen.

Så här lär det vara en bra stund till. Gäller att han måste förstå att vi älskar honom lika mycket fortfarande trots att han numera har en skrikande och bajsande lillasyster. Inte lätt med konkurrens :)