dagligdags

Sista kvällen som gräsänkling. I morgonkväll kommer nämligen sambon hem igen från Umeå.

Jag och sonen har haft en jättemysig kväll tillsammans, vi har vägrat äta, vi har vägrat borsta tänderna vi har legat på golvet och skrikit.
Fast vi har även suttit och myst i soffan. Hur härligt är inte det på en skala?

Undrar också om sambon kommer ihåg att hon har en halv påse med ostrokar kvar. Kan nämligen vara så att den är försvunnen...