dagligdags

Var på första delen av sambons brorsas konfirmation idag. I och för sig en trevlig tillställning, men kom på mig själv med att tänka på Patrik. Min kompis som gick bort i cancer i juni 2007.

Måste tills han grav snart, längesen jag var där.. Vem är Patrik kanske ni undrar?

Så här skrev jag på min gamla blogg  när jag fått dödsbeskedet;

Patrik,

Jag har precis fått veta att du lämnat jorden.

Du känner mig, jag är inte den som visar känslor utåt, även om du försökt få mig att göra det ett flertal gånger. Faktum är dock Patrik, du har lyckats.

Efter att våran gemensamma vän Anna ringt mig och berättat att du blev besegrad av cancern har jag haft tårar i ögonen. Du anar inte hur mycket du betytt för mig. Att du tog min mentorsroll och att du lyfte mitt självförtroende när jag blev vald presidial kommer jag dig vara evigt tacksam för. Vi hade många och långa diskussioner, du var präglad av din tro och ditt yrke som präst medan jag bara var en spoling från skogen.

Patrik, jag trodde aldrig jag kunde bli vän med en präst. Du slog hål på alla min fördomar mot prästyrket och kyrkan i stort. Du fick mig till och med att läsa dikter på studentgudstjänster. Samma gudstjänster som du chockade mig totalt. Kommer fortfarande ihåg ditt skratt när du såg hur jag grimaserade eftersom du spelade metallica mitt under gudstjänsten.

Min största önskan var som du vet att du skulle döpa min son. Tyvärr var nu inte det möjligt, men du fanns med i mina tankar hela tiden.

Patrik, jag kommer aldrig glömma dig din långhåriga dryga skåning.

Minnet när du kommer in på mitt kontor med din ryggsäck hängandes på ena axeln och satte dig nonchalant på mitt skrivbordet bara för att säga något spydigt kommer jag aldrig glömma.

Jag kommer aldrig glömma att du drev hejdlöst med mig angående mina mobiltelefoner trots att du själv bytte handdator minst en gång per år.

Jag kommer aldrig glömma ditt engagemang kring studentlivet och våran gemensamma kamp för att studenterna ska må bra och ha roligt under studietiden.

Patrik, du sa att jag fick svära när jag kände för det, bara det inte blev en vana.
Därför säger jag nu

Fan Patrik... Fan vad jag kommer sakna dig!

Du vet vad svordomarna står för. Det har vi pratat om.

Vi ses på din begravning.

---------------------------------------------

Det hela kom över mig idag.. blev ledsen. Men har hämtat mig, ska dock tända ljus för honom på söndag då det är andra delen av konfirmationsfirandet. Nämligen högmässa.. jippi.