dagligdags

När jag gick omkring på stan igår och kolalde på folk hörde jag helt plötsligt någon ropa mitt efternamn. Jag har ju inte direkt ett ovanligt efternamn så jag reagerade inte riktigt förrän personen skrek "Giv akt".

Då insåg jag att det var mig personen ropade. Mycket riktigt, där stod en gammal lumparpolare. Sist vi sågs var på muckarfesten då vi bokstavligt söp bort en kväll. Inga minnen från den kvällen finns.. inga som kommer bli offentliga i alla fall.

Var hur kul som helst att träffa honom, vi umgicks ganska intensivt under lumpentiden. Skön kille! Han bor i min stad numera och vi ska försöka hinna med en lunch inom kort. Hoppas bara inte tiden sprungit iväg och vi inte längre trivs tillsammans..